När jag tänker efter så har Ebba alltid varit en spy-hund och spytt oftare under löp, vilket kan förvärra symptomen. Nu på senaste har Ebbas problem gått i vågor, en tid har det varit lugnt varvat med intensivt kräkande och matvägrande. Matvägrat har hon gjort sen hon var unghund.
Möjligen har Ebba haft akut gastrit någon gång mellan valp och vuxen som inte behandlats (har väl trott att hon haft magsjuka som gått över sen) och då kan det gå över i kronisk form.
Kronisk gastrit är ärftligt, går i skov och är som synes obotligt.
"Symptomen vid kronisk gastrit är huvudsakligen kräkningar innehållande foder eller galla. Dålig aptit, viktsförlust, melena och hematemesis förekommer också."
Jag känner igen alla symptom på Ebba förutom melena (blodig avföring) och hematemesis (blodiga kräkningar).
Ebba hade en mindre halt av eosinofili enligt proverna. Foderallergi kan inte uteslutas.
Det är detta som gjorts på Ebba redan.
Informationen är hämtad från ett examensarbete från Veterinärprogrammet, Uppsala. Källa finns här.
Nu har vi iallafall fått rätsida på problematiken. Äntligen ett svar på alla frågor. Jag är glad att jag gjorde gastroscopin och alla andra undersökningar trots hålet i plånboken. Den enda som är ansvarig för min hunds hälsa är JAG. CSN-beroende eller ej ...
Vet nu att sjukdomen kommer måsta kortisonbehandlas. Sjukdomen går i skov, alltså har försämringsperioder och bättre perioder, och under de bättre perioderna behövs ingen medicinering. Det kommer försämras vid löp och om hon fått i sig något olämpligt. Nu är det noga med maten, hon får inget annat än torrfodret. Iofs har vi varit noga med det nu rätt så länge så det är inget vi behöver ändra på. Jag skulle vilja ha ett alternativ till godis då vi tränar bara ... får höra med vetten om det.
Provar med ett extra skonsamt foder just nu, funkar inte det så måste vi köpa veterinär-foder.
Har ju funderat på kastration flera år ... och nu läste jag om en tik som hade kronisk gastrit som Ebba. Hon kastrerades och var som en ny hund efter det, alltså pga att sjukdomen försämras vid hormonpåslag som löp. Nu känns mina funderationer befogade på något sätt. Kan det hjälpa Ebba så ... men först ska hon äta en startdos kortison och äta skonfodret. Vi får se om hon förbättras.
Jag hatar bara att se henne hungrig!! Vanligtvis äter hon ett mått mat per mål och nu ökar vi ju successivt för att magen ska tåla det. Just nu är vi uppe i ett halvt mått och Bebban blir ju inte mätt. Matte kan inget göra, mår så dåligt över det. Jag vill inte att min hund ska gå hungrig, men vad kan jag göra?! Kräks hon för att man tycker synd om henne och ger henne mer mat än hon tål så är det bara att börja om på ruta ett igen.
Tycker också att jag bara haft otur med mina hundar. Först Almas atopi och nu Ebbas gastrit.
Suck ...
En lättnadens (?) suck från
LyckseleBoxer
Jag känner igen alla symptom på Ebba förutom melena (blodig avföring) och hematemesis (blodiga kräkningar).
"Eosinofili kan öka misstankenom foderöverkänslighet, endoparasiter och mastcellstumörer."
Ebba hade en mindre halt av eosinofili enligt proverna. Foderallergi kan inte uteslutas.
"För att få en diagnos krävs ofta endoskopi eller kirurgi för att ta biopsier från magsäck och tarm för histopatologisk undersökning. (Simpson, 2005a; Simpson, 2005b) Det är viktigt att man tar biopsier även om slemhinnan makroskopiskt ser normal ut, då de flesta gastritförändringar är på mikroskopisk nivå."
Det är detta som gjorts på Ebba redan.
Informationen är hämtad från ett examensarbete från Veterinärprogrammet, Uppsala. Källa finns här.
Nu har vi iallafall fått rätsida på problematiken. Äntligen ett svar på alla frågor. Jag är glad att jag gjorde gastroscopin och alla andra undersökningar trots hålet i plånboken. Den enda som är ansvarig för min hunds hälsa är JAG. CSN-beroende eller ej ...
Vet nu att sjukdomen kommer måsta kortisonbehandlas. Sjukdomen går i skov, alltså har försämringsperioder och bättre perioder, och under de bättre perioderna behövs ingen medicinering. Det kommer försämras vid löp och om hon fått i sig något olämpligt. Nu är det noga med maten, hon får inget annat än torrfodret. Iofs har vi varit noga med det nu rätt så länge så det är inget vi behöver ändra på. Jag skulle vilja ha ett alternativ till godis då vi tränar bara ... får höra med vetten om det.
Provar med ett extra skonsamt foder just nu, funkar inte det så måste vi köpa veterinär-foder.
Har ju funderat på kastration flera år ... och nu läste jag om en tik som hade kronisk gastrit som Ebba. Hon kastrerades och var som en ny hund efter det, alltså pga att sjukdomen försämras vid hormonpåslag som löp. Nu känns mina funderationer befogade på något sätt. Kan det hjälpa Ebba så ... men först ska hon äta en startdos kortison och äta skonfodret. Vi får se om hon förbättras.
Jag hatar bara att se henne hungrig!! Vanligtvis äter hon ett mått mat per mål och nu ökar vi ju successivt för att magen ska tåla det. Just nu är vi uppe i ett halvt mått och Bebban blir ju inte mätt. Matte kan inget göra, mår så dåligt över det. Jag vill inte att min hund ska gå hungrig, men vad kan jag göra?! Kräks hon för att man tycker synd om henne och ger henne mer mat än hon tål så är det bara att börja om på ruta ett igen.
Tycker också att jag bara haft otur med mina hundar. Först Almas atopi och nu Ebbas gastrit.
Suck ...
En lättnadens (?) suck från
LyckseleBoxer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar